Ingefärste är gjort på ingefära. Ingefära (Zingiber officinale) är en ört som kan bli uppemot 150 cm hög och som producerar en grov och knölig rotstock (ingefära-rhizom). Hela örten doftar starkt, men det är framförallt rotstocken som har en lång tradition som krydda och medicinalväxt.
Indien står för ungefär en tredjedel av all ingefära som odlas i världen, följt av Nigeria på andra plats och Kina på trejde plats. Även Indonesien, Nepal och Thailand är betydande producenter av ingefära.
Ingefäran tillhör familjen Ingefärsväxter och är därmed förhållandevis nära släkt med bland annat gurkmeja (Curcuma longa) och äkta kardemumma (Elettaria cardamomum).
Ingefäran har sitt ursprung i sydöstra Asien och man tror att den odlades redan för 5 000 år sedan. Från sittt ursprungsområde spred sig ingefära med människan, och den nådde bland annat Hawaii redan under förhistorisk tid. Här hemma i Europa användes ingefära så pass tidigt som i det antika Grekland, och vid den här tidpunkten hade ingefära redan hunnit sprida sig till stora delar av Asien och vissa delar av Afrika. Ingefära var en av de krydd- och medicinalväxter som transporterades av karavanerna längs sidenvägarna, och senare även med segelfartyg i takt med att kryddimporten till Europa ökade.
Att göra ingefärste
I svenska matbutiker går det att köpa rotstocken som den är i grönsaks- och rotfruktsavdelningen, men det finns även torkad och pulveriserad ingefära att tillgå i kryddavdelningen. Vill man göra ingefärste på rotstocken behöver man bara tvätta och skiva den, och sedan låta den dra i varmt vatten. Föredrar man att göra te på pulveriserad ingefära behöver man använda en mycket finmaskig tesil, såvida man inte är okej med att pulvret är kvar i teet när man dricker det.
Att köpa ingefärste
Det går att köpa tepåsar som innehåller ingefärste. Vissa av dem innehåller enbart ingefära, medan andra är blandningar, till exempel ingefära och torkat limeskal, eller svart äkta te (Camellia sinensis) som kryddats med små bitar av ingefära.
Tar vi en titt bland lös-teerna så brukar det vara ganska svårt att hitta rent ingefärste, däremot finns det en hel del teblandingar där bitar av ingefära kombineras med Camellia sinensis eller andra torkade örter.
Systematisering
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Enhjärtbladiga växter Monocotyledonae |
Ordning | Ingefärsordningen Zingiberales |
Familj | Ingefärsväxter Zingiberaceae |
Släkte | Zingiber |
Art | Ingefära Zingiber officinale |
Ingefärste som huskur mot illamående
Te på ingefära är en vanlig huskur mot illamående, inklusive åksjuka, graviditetsillamående och illamående på grund av cellgiftsbehandling. Man skär roten i skivor eller grovhackar den, och låter sedan ingefäran dra i varmt eller rumstemperera vatten tills önskad styrka har uppnåtts. Därefter dricker man det. Det fungerar ofta bättre att smutta i sig teet över tid än att försöka hälla i sig mycket på en gång.
Vetenskapliga studier indikerar att gingerolerna i ingefäran verkar på vissa serotoninreceptorer så att de blockeras, och att det är detta som gör att illamåendet lindras.
Ingefärste för att lindra snuva
Om man är snuvig kan det kännas skönt att göra en rejäl kopp (eller gryta) varmt ingefärste och andas in ångorna en stund innan man avslutar med att dricka teet.
TCM och Ayurveda
Ingefära används i både traditionell kinesisk medicin (TCM) och den indiska Ayurvedan. I båda traditionerna anses den vara verksam mot illamående, migrän och förkylningar, och den används också som allmänt smärtstillande.
Vad innehåller ingefärsroten?
Ingefärsroten innehåller bland annat hartssyror, naturligt harts och flera olika eteriska oljor. Den skarpa smaken kommer huvudsakligen från den aromatiska substansen gingerol.
Hittils har sex så kallade skarpämnen identifierats i ingefära, plus diverse ämnen som påminner om skarpämnen, såsom 6-,8-,10-Gingerol och 6-,8-,10-Shogaol.
Andra exempel på ämnen som återfinns i rotstocken:
- Borneol
- Cineol
- C-vitamin
- Magnesium
- Järn
- Kalcium
- Kalium
- Natrium
- Fosfor