Hibiskus te

Hibiskus te är en dryck gjord på växten hibiskus, och det är vanligen de torkade blommorna eller frökapslarna som används. Det finns många olika växter som kallas hibiskus, men när det gäller produkter som marknadsförs som hibiskus te så är det absolut vanligast att det rör sig om foderblad från blommor av arten Rosellhibiskus (Hibiscus sabdariffa), en ört som tillhör familjen malvaväxter. Foderblanden hos Rosellhibiskusen är starkt röda – vanligen i skiftningar av både karmosinrött och magenta – och när man låter dem dra i vatten får man en röd dryck.

Hibiskus te hör till den kategori som brukar kallas örtte, eftersom det inte är gjort på den äkta tebusken Camellia sinensis. På engelska är det vanligt att man i formella sammanhang talar om “hibiscus tisane” istället för “hibiscus tea”, just för att markera att det inte rör sig om en dryck baserad på C. sinensis.

hibuskus-te

Att dricka hibiskuste gjort på Rosellhibiskus

Te gjort på foderbladen av Rosellhibiskus dricks både varmt och kallt. Smaken är syrlig och påminner en del om tranbärsjuice.

Alternativa namn

Hibiskus te gjort på Rossellhibiskus är känt under flera olika namn världen över, vilket kan vara bra att känna till om man ska handla utomlands eller beställa över nätet. I vissa engelsktalande länder, bland annat Australien, kallas drycken roselle eller rosella. I västra Afrika går drycken vanligen under namnen zobo och bissap. USA, Mexico och Centralamerika säger man jamaica eller agua de jamaica. I stora delar av Karibien är det istället sorrel eller red sorrel som gäller.

Hibiskus te mot högt blodtryck

En metastudie publicerad i Journal of Hypertension år 2015 indikerar att te gjort på Hibiscus sabdariffa kan ha en blodtryckssänkande effekt. Enligt studien låg genomsnittseffekten kring 7.5/3.5 enheter (systoliskt / diastoliskt).

Här kan du hitta mer information om studien och hur den genomfördes.

Hibiskus te, antibakteriell effekt och cancer

Rosellehibiskusen blommor innehåller flera olika flavonoider, inklusive gossypetin. Gossypetin är en flavonol som i vetenskapliga studier har visat sig ha en stark antibaketriell effekt. Gossypetin är också en antagonist som hämmar tillväxtfaktorn TrkB. Ämnen som motverkar effekten av TrkB är för närvarande under utredning eftersom man vill ta reda på om de kan motverka tillväxten av cancertumörer. Detta eftersom genfusioner av TrkB och de närbesläktade TrkA och TrkC har hittats i många olika tumörer. För mer information om TrK-ämnen och antagonister kan du besöka den här studien om cancer av typen sarkom.

Om Rosellhibiskusen

Exakt var någonstans i världen som Rosellhibiskusen (Hibiscus sabdariffa) uppstod är okänt, men mycket pekar på att det var någonstans i de tropiska delarna av västra Afrika. Numera odlas den i många olika delar av världen där klimatet tillåter.

Rosellhibiskusen bildar en halvbuske med bortsthåriga stjälkar och två sorters blad: flikiga och icke-flikiga. Blommorna bildas i bladvecken och blir 3-5 centimeter i diameter.

Varieteter

Det finns två varieteter av Rosellhibiskus:

  • Hibiscus sabdariffa var. SabdariffaDen här busken blir ungefär 2 ½ meter hög. Blommornas färg varierar från gult till gulbrunt, med att brunrött öga. Efter att blomman vissnat blir foderbladen ”köttiga” och utvecklar en smak som påminner om tranbär.
  • Hibiscus sabdariffa var. AltissimaDen här varianten kan bli betydligt högre, uppemot 5 meter. Blommorna är gula. Foderbladen blir aldrig ”köttiga”. Den här varianten odlas inte primärt för att bli till te, utan för utvinning av en sorts långa fibrer som påminner om jute.

Systematik för Rosellehibiskus

DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningMalvaordningen
Malvales
FamiljMalvaväxter
Malvaceae
SläkteHibiskussläktet
Hibiscus
ArtRosellhibiskus
Hibiscus sabdariffa

Blommor

Rosellhibiskusens blommor är rika på antocyaniner (en slags flavonoider) och protocatechuic syra.

Foderbladen innehåller flavonoiderna gossypetin, hibiscetin och sabdaretin. Den viktigaste pigmentet, som ger foderbladen den starka röda färgen, är daphniphyllin.

Som nämnts ovan är gossypetin en flavonol som visat sig ha en stark antibakteriell effekt, och som även hämmar tillväxtfaktorn TrkB. Denna hämmande förmåga har gjort gossypetin intressant i cancerforskningen, eftersom det pågår studier kring Trk-antagonister och deras eventuella förmåga att begränsa tillväxten av vissa cancertumörer.

Frön

Rossellhibiskusens frön är rika på fettlösliga antioxidanter, särskilt gamma-tocopherol som är en typ av vitamin-E.

Blad

Fytokemikalier är kemiska ämnen som växter använder sig av som skydd. I Rosellhibiskusen hittar vi förhållandevis stora mängder polyfenoler, det vill säga molekyler som innehåller flera fenolgrupper. Tanniner och flavonoider är båda exempel på polyfenoler.

Av de polyfenoler som identifierats i Rosellhibiskusens blad dominerar neo-klorogenisk syra (5-caffeoylquinic), klorogensyra, crypto-klorogensyra, och caffeoylshikimisk syra, samt flavonoider som quercetin och kaempferol.

Odling av rosellehibiskus

Rosellehibiskus odlas i många olika delar av världen där klimatet tillåter. De två största producenterna är Kina och Thailand, som står för en mycket stor andel av de torkade rosellehibiskus blommor som återfinns i den internationella handeln med hibiskus te.

Sudan och Nigeria är båda välkända bland konnäsörer för att producera hibiskus te av mycket hög kvalité, men den årliga produktionen är mycket begränsad.

Andra exempel på länder där det odlas är hel del rosellehibiskus är Egypten, Senegal, Mali och Tanzania i Afrika, samt Mexico och Jamaica i Latinamerika – men hibiskus te från dessa länder är ovanligare i den internationella handeln eftersom nästan allt konsumeras lokalt.

I Indien odlas huvudsakligen den variant av rosellehibiskus som inte används för att göra hibiskus te utan för att utvinna en typ av växtfibrer som påminner om jute.

Hibiskus te världen runt

Här är några exempel på hur hibiskus te tillreds och dricks i några olika delar av världen.

Afrika

I västafrikanska länder som Benin, Burkina Faso, Elfenbenskusten, Gambia, Mali, och Senegal tillreds hibiskus te ofta med myntablad och serveras vid sociala sammankomster. Kan man inte få tag på myntablad lägger man inte mentoltabletter istället som får lösa upp sig.

I Nigeria blandas hibiskus te med juice från ananas och vattenmelon för att skapa en uppfriskande dryck. Ibland ingår även ingefära som ger drycken lite sting.

Mellanöstern

I delar av Mellanöstern är det vanligt att låta foderbladen dra i kallt vatten över natten istället för att använda sig av kokande vatten och kortare tillagningstid. När bladen har dragit färdigt silas de bort och man tillsätter socker och citrusjuice. Drycken serveras kall och kallas karkade. I Libanon tillsätts även rostade pinjenötter.

Karibien

I Karibien är det vanligt att man inte bara använder foderbladen utan även vissa andra delar av blomman, inklusive frön, för att göra hibiskus te. Man kokar färska eller torkade blommor i ungefär tio minuter. Den röda drycks som bildas får sedan svalna, och gärna kylas, innan man dricker den. Att tillsätta socker är populärt.

I Trinidad och Tobago, som ligger i Karibien, är drycken förknippad med juletiden, då den tillreds med kanel, kryddnejlika och lagerblad.

Mexico & Centralamerika

I Mexico & Centralamerika serveras hibiskus te vanligen kallt, och torkade hibiskus blommor går att köpa i de flesta matbutiker för den som vill göra drycken hemma.

Läsk

En av de populäraste läskedryckstillverkarna i Mexico är Jarrito, ett varumärke som grundades år 1950 och utmärker sig genom att göra naturligt smaksatta läsekdrycker som inte har särskilt mycket kolsyra i sig. En av de smaker som erbjuds är Jamaica – det vill säga Rosellhibiskus. Jarrito är också en mycket populär dryck bland vissa latinamerikanska grupper i USA, dit läsken importeras från Mexico.